Exakt 6 år sedan..
18 November, år 2002. 19.15 hade mamma väldigt ont i magen och kände att det var dags att åka iväg till sjukhuset.
Jag och mina 3 äldre systrar satt hemma i väntan och i hopp om att vi idag skulle få ett syskon.
Klockan 23.40 kom mamma och pappa tillbaka från sjukhuset, men mammas mage var fortfarande lika stor, vart är vårt syskon?! Personalen på sjukhuset ansåg att mamma borde åka hem och vila, för här skulle det inte födas något barn ännu. Besvikna som vi var, gick vi och la oss. Vi hade ju trottsallt skola dagen efter.
Klockan 03.05, 19 November, år 2002 sker det.
06.00 på morgonen kommer pappa med världens största leende på läpparna och väcker oss, habibi vakna nu vi ska åka och hälsa på mamma!
Mamma, vart är mamma??
Med snabba tag klär vi på oss det första vi hittar och springer till bilen.
Pappa, pappa! Blev det en pojke eller flicka? PAPPA!!!!
Jag har faktis ingen aning, säger han och fnissar.
Men lägg av och berätta nu, detta är orättvist!!!!!!!!!!!
Hahahaaa, jag tänker inte berätta något;).
Väl framme på sjukhuset springer vi till akutmottagningens dörr och det första vi ser är mammas sköterska, Vad fick hon? fråga vi alla 4 i kör.
Har inte er far berättat det ännu?
NEJ!!
Då återstår det bara att se, hon är i rum 14B på Röda Gatan.
Bara själva känslan av att vara i sjukhuset, det pirrade i magen, är det en pojke, en flicka? Vi öppna dörren och kuta in till vagnen som barnet låg i, men ingen av oss kunde gissa om det var en pojke eller flicka. Såg ju nästan ut som en flicka med all svart hår på huvudet. Det är en han, en pojke, säger mamma.
Det första jag gör är att bara pussa på honom, pussa, pussa, pussa & återigen pussa.
Ush titiiiii! Dom har inte duschat honom än.
Och alla skrattar och hånar mig.
Äsh, det gör inget! Och fortsätter pussa på honom.
Var detta verkligen för 6 år sedan? Tiderna jag gick på Rydskolans mellanstadie, såg ut som "the girl next door" vill jag säga, men då jag såg ut som en pojke. Jag hade fått en lillebror jag skröt om 24/7. 6 HELA ÅR! Känns som om det vore igår..
ETT STORT GRATTIS TILL MIN ÄLSKADE ALEXIS EMANUEL M. Må gud vara med dig livet ut, och att du lever i över 100 goda år till!
Jag och mina 3 äldre systrar satt hemma i väntan och i hopp om att vi idag skulle få ett syskon.
Klockan 23.40 kom mamma och pappa tillbaka från sjukhuset, men mammas mage var fortfarande lika stor, vart är vårt syskon?! Personalen på sjukhuset ansåg att mamma borde åka hem och vila, för här skulle det inte födas något barn ännu. Besvikna som vi var, gick vi och la oss. Vi hade ju trottsallt skola dagen efter.
Klockan 03.05, 19 November, år 2002 sker det.
06.00 på morgonen kommer pappa med världens största leende på läpparna och väcker oss, habibi vakna nu vi ska åka och hälsa på mamma!
Mamma, vart är mamma??
Med snabba tag klär vi på oss det första vi hittar och springer till bilen.
Pappa, pappa! Blev det en pojke eller flicka? PAPPA!!!!
Jag har faktis ingen aning, säger han och fnissar.
Men lägg av och berätta nu, detta är orättvist!!!!!!!!!!!
Hahahaaa, jag tänker inte berätta något;).
Väl framme på sjukhuset springer vi till akutmottagningens dörr och det första vi ser är mammas sköterska, Vad fick hon? fråga vi alla 4 i kör.
Har inte er far berättat det ännu?
NEJ!!
Då återstår det bara att se, hon är i rum 14B på Röda Gatan.
Bara själva känslan av att vara i sjukhuset, det pirrade i magen, är det en pojke, en flicka? Vi öppna dörren och kuta in till vagnen som barnet låg i, men ingen av oss kunde gissa om det var en pojke eller flicka. Såg ju nästan ut som en flicka med all svart hår på huvudet. Det är en han, en pojke, säger mamma.
Det första jag gör är att bara pussa på honom, pussa, pussa, pussa & återigen pussa.
Ush titiiiii! Dom har inte duschat honom än.
Och alla skrattar och hånar mig.
Äsh, det gör inget! Och fortsätter pussa på honom.
Var detta verkligen för 6 år sedan? Tiderna jag gick på Rydskolans mellanstadie, såg ut som "the girl next door" vill jag säga, men då jag såg ut som en pojke. Jag hade fått en lillebror jag skröt om 24/7. 6 HELA ÅR! Känns som om det vore igår..
ETT STORT GRATTIS TILL MIN ÄLSKADE ALEXIS EMANUEL M. Må gud vara med dig livet ut, och att du lever i över 100 goda år till!
Kommentarer
Postat av: tuana
Vilken gullig historia :)
Hälsa grattis :)
Postat av: Ornina
Fan vad gulligt :D
Trackback
