misstess*

Vill inte klaga, meeen jag gör de ändå! Hade sjukt ont i magen på vägen till träningen, som om det fanns någon som tryckte på en knapp varje gång jag andades djupt och elstöten slogs samman i magsäcken, ush! Anyway..

Framme i hallen klär ja av mig som vanligt till träningskläder o tar på mig basketskorna.

- Vart är Peter? ( vår coach )

- Han skulle nog inte komma idag..

- Vem ska vi ha istället då? :S

- Freddoo! ( herrlagets coach )

- Ohh va skönt, säger jag. Ingen Peter träning idag! och pustar ut..



" Vi ska ha en lugn träning idag " säger Fredrik..



Vi kör igång med uppvärmningen.. den håller ju på i en evighet, och jag skämtar inte när jag säger att ja började svettas efter 2 minuter! En timma och en halvs träning kändes som 24 timmar! En övning kändes lika lång som en vanlig träning med Peter. Men övningarna vi gjorde var inte en eller två, minst 20 olika! Just imagin, du letar efter luften, men du hittar den inte.. Du är helt slutkörd och orkar inte mer, det är då du ska ta i och hitta den sista lilla energin i din kropp och köra sönder dig!

Med en kort beskrivelse av dagens träning:

Jag ÄLSKAR det jag gör, jag ÄLSKAR basketen, jag ÄLSKAR det så mycket att jag skulle kunna dö för det!!
Känslan, de sista andetagen du tar innan du kör igång 110% på plan igen, känslan av att bara vilja lägga sig ner och känna att det är på basketplanen du tillhör, glöden, din kämpevilja! Dont you ever loose it.


Too happy to realize it!